onsdag 29 december 2010

Mer av det vanliga skuldbeläggandet

En till artikel som kommer in på det där med att skuldbelägga. Johan Wennström skriver att "offer för övergrepp får inte skylla sig själva" och lägger till ett "men" efter det. Det ska inte behöva finnas något "men" där. För det han gör är faktiskt att reproducera precis det han skriver i meningen - får inte skylla sig själva, det och med allt det andra han skriver efter det är det gamla vanliga att skulden läggs på offret. Det är våldtäktsoffret som förväntas begränsa sig själv, hålla sig inne, inte gå på mörka platser, inte göra det och det - ja det är våldtäktsoffret som problematiseras och ifrågasätts i samhället och i debatter, vilket är den gamla vanliga patriarkala skiten, istället för förövaren. Så extremt tröttsamt.

Edit: Det handlar också om en könsmaktsordning, synen på tjejer och killar är olika, det är könat i vem som gör vad. Det märker en i Tala om Det. Och artikeln ovan är typiskt i att den skuldbelägger just tjejer och kvinnor, eftersom det är många tjejer och kvinnor som berättar om sina hemska erfarenheter i Tala om Det, och det är dom som detta skuldbeläggande riktas till i samhället, att dom ska begränsa sig, hämma sig, i sin vardag. Det är inte framförallt killar som sägs till att begränsa sin vardag och sitt liv på olika sätt.

måndag 27 december 2010

"Det är sådär lagom förbjudet"

Har sett det där som jag skriver i titeln rätt ofta gällande sex där fokusen är under- och överordning om när en kvinna och man har sex. Det är i allt ifrån sexspalter och diverse kvällstidningar till blogginlägg eller på facebook eller vad det nu är. Då menar jag att det handlar om exempelvis en eller flera kvinnor som talar om att vara undergivna i sängen, och en man är dominant, eller män som diskuterar detta och där en man är dominant och en kvinna undergiven. Det kan vara att ha sex eller fantisera om det, men just att det handlar om det könsnormativa att kvinna är den undergivna mer passiva som "tar emot" medan mannen är den som är dominant, mer aktiv, och "ger". Och detta skulle då vara "lagom förbjudet" eller så resoneras det som att det på något sätt bryter mot något, en könsnorm? Eller så läggs det in som kritik mot feminister; "Ja men feminister tål inte att kvinnor och män har sex såhär och fantiserar om det!". Va?

Jag förstår inte hur det kan bryta mot en könsnorm, det är könsnormativ, det bryter knappast mot något. Och inte hör jag dessa åsikter när det handlar om något som snarare skulle kunna sägas bryta mot en könsnorm, där kvinnan är den dominanta och mannen den undergivna. Då blir det liksom inte att bara ha "lagom förbjudet sex" utan då kallas det något annat istället. Eh? Undrar om det är för att det inte längre anses vara lika "kittlande", inte längre lika "förbjudet" för att vadå? Låt mig gissa igen att det blir snack om oss feminister då...

lördag 25 december 2010

Det gamla vanliga anklagandet om "offerkofta"

Ja jag gissade på att det skulle komma mer sådant här. Den gamla vanliga, när många kvinnor, och även män, nu talar om det och vill kunna skapa förändring - så kommer det vanliga snacket: "var inte ett offer" "sätt inte på dig offerkofta!". En kunde se det på twitter ibland och från vissa, alltid samma nyliberala och antifeministisk, bloggar som alltid anklagar kvinnor och feminister för allt möjligt. Kvinnor gör alltid fel i deras ögon, denna artikel tillsammans med annat som sagt senaste tiden visar på det. Kvinnor får inte ens vara offer, det alltid komma beklagande om "var inte offer" så fort något görs. och sådant kommer från personer som helst av allt verkar vilja att kvinnor ska vara tysta och sitta och göra inget.

Sen undrar jag vad Sakine Madon menar när hen skriver "Ingen avviker eller säger något kontroversiellt. Alla ska tycka "rätt", ingen får problematisera för mycket." Det har sagts rätt mycket kontroversiellt - från nyliberaler och anti-feminister som trivialiserar våldtäkt, övergrepp och sextrakasserier och hånar personer som talar om det. Det har varit skitsnack som "gör det för husfriden" om exempelvis att en personer har sex med en annan när hen sover eller att hen inte vill ha sex, då har det skitsnacket kommit upp. Eller till att håna genom att tala om "men då måste vi ha kontrakt i sängen!" och liknande jädra trams. Nej jag undrar vad som menar med att "ingen avviker eller säger något kontroversiellt" för vi har hört det gamla vanliga patriarkala tankegångarna i denna diskussion. Vad vill Madon då? Att alla som berätta om sina hemska erfarenheter ska ifrågasättas och inte tros på? Att en ska få höra det vanliga om hur en klär sig och beter sig? Etc.

tisdag 21 december 2010

Prata om det

Många har säkert hört om det nu, Prata om det. Att få prata om hemska saker som en varit med om, om sextrakasserier, våldtäkt, övergrepp, synliggöra allt detta och prata om det. Att så få talar om det och den så ofta skamkänsla som finns kring det gör att det behövs verkligen. Och erfarenheterna är många, på twitter började det förut med #prataomdet och många delade med sig av sin erfarenheter, om hur svårt det är, om hur viktigt det är att kommunicera, hur vanligt det är att många utsätts för saker mot deras vilja, hur dåligt eller ickeexisterande förståelsen är från andra, etc. Det har även varit artiklar i den vanliga mainstreammedia, vilket är mer ovanligt när det handlar om sådant här. På sidan Prata om det så kan en läsa mycket om det här.

fredag 10 december 2010

Motsägelsefulla personer som säger sig vara progressiva och medvetna

Tänkt att folk som säger sig vara så öppna med hur individer får vara sig själva, ändå är så besatta i könsnormer när allt kommer omkring. Jag stöter på sådana personer rätt ofta faktiskt, allt i från vardagen med olika personer som tillhör olika grupper. Till olika personer och grupper på nätet, dom kan vara hur progressiva och medvetna som helst, vara medvetna om den unika individen och ofta själva talar om att folk inte får bara vara individer utan istället döms dom och få andras fördomar i ansiktet för att dom tillhör en viss grupp. Men sen så kan jag, eller någon annan, börja ta upp detta med kön, och då märker en helt plötsligt att det där med att få vara dom unika individer vi är bara sträcker sig så långt att det inte hotar könsnormerna. Som HBTQ-person, då transperson, så bemöts jag av sådant här.

Det är som när jag hamnar i en diskussion om käder med dessa personer, dom kan börja med att försvara val av olika kläder och smink och att alla ska få klä sig som dom vill - men börjar en tala om att en person ska få göra det oavsett vilket kön personen identifierar sig som, eller om hen ser sig som inget kön alls, då blir det en annan sak. Då kommer ifrågasättanden och skakande på huvudet; "men nä jag tycker inte att en [kön] ska klä/sminka sig så för det är inte normalt, kvinnor och män ska klä sig på ett visst sätt för det är så det ääää". och "normalt" i detta sammanhang kan vara alltifrån hur "naturligt" det är att en kvinna eller man klär/sminkar sig på ett visst sätt eller det har vara så så lääänge, eller så beror det på religion, etc.
Nej det är inte så det ääää, lägg ner. det är inget annat än könade föreställningar från eran sida. Och sluta se er som, och kallar er för, så jävla öppna och förstående när ni inte är det ändå i slutändan. *trött*

onsdag 1 december 2010

Könsnormer i vardagen

När jag är ute på stan och går i butiker eller sitter på ett café och fikar så tittar jag på andra, ser dom i förbifarten, eller när jag tittar åt ett håll så ser jag personer gå förbi eller göra saker som att sitta och fika som jag. Det som blir så uppenbart är hur folk uttrycker sig och agerar i förhållande till könsnormer. Det könade mönstret är tydligt, det varierar såklart men finns ändå där hela tiden. Det kan handla om hur personer klär sig, hur dom sitter och den ställning som benen och kroppen har, hur dom går, hur dom uttrycker sig i tal. Det märks hur djupt könsnormerna sitter och hur det påverkar och styr det individer gör i vardagen, hela tiden.

Variationerna mellan individer i könsuttryck (klädstil och gå/sitt/hållning) är mycket större inom gruppen kvinnor än gruppen män. Där kvinnors könsuttryck är allt från det feminina till androgyna till butch hållet och män mer åt androgyna till machohållet. Det är ovanligt att se killar vara mer åt det feminina/tjejiga* hållet vilket är typiskt i detta samhälle där det som ses som feminint nedvärderas och det maskulina uppvärderas.

* Ifall någon undrar; Det jag menar här som feminint är mer åt femme hållet och är exempelvis: Högklackat/stilett/klänningar/strumpeband och stay-upps/mycket smink/etc. Och det jag menar här med tjejigt är exempelvis: Långa tröjor och linnen om gärna funkar som en kjol också, kjol, leggings/tights, benvärmare, smink. Det tjejiga är det som mer är min vardagsstil. Detta är alltså som sagt vad jag menar för jag vet att andra har en annan syn. För dom flesta skulle ju allt det här benämnas damkläder istället.