tisdag 30 augusti 2011

Misogyni, rasism och HBTQ-fobin på nätet

Jag håller med Svalin om att det äntligen debatteras mer om näthatet, som framför allt handlar om misogyni, rasism och HBTQ-fobi. Där diverse personer sitter hela dagarna och sprider sitt hat mot personer som tillhör dom grupper detta hat och förakt riktar sig mot. Dessa personer visar att dom har inget som helst problem med att försöka tysta alla som inte delas deras misogyna, rasistiska, HBTQ-fobiska och även anti-feministiska åsikter. Det dom skriver består av rena påhopp med hån och förlöjligande till fobi, fördomar, förakt och hat. Samt det gamla vanliga beklagandet om att alla som inte håller med dom är "pk", som att ingen annan än dom själva faktiskt har andra åsikter och tycker annorlunda utan vi har blivit "hjärntvättade" att tänka som vi gör. Detta är såklart bara ytterligare ett sätt för misogyna anti-feminister, rasister och HBTQ-fobiska personer att försöka rättfärdiga sitt eget förakt och sina fördomar som alla "egentligen" har enligt dom, vi "vågar" bara inte uttrycka dom.

Misogynin, rasism och HBTQ-fobin är utbrett på nätet. Du finner det nästan överallt. Det är vanligt att se exempelvis kvinnofientliga kommentarer bland Youtubes kommentarfält på olika videos, är det en kvinna som lagt upp videon så är det standard att hon får diverse misogyna skällsord slängd mot sig, sexuella trakasserier, hot om våldtäkt och kommentarer som reducerar henne till ett objekt - nästan oavsett vad hon säger. YouTube är bara ett exempelvis av många på just det här, på alla stora nättidningars kommentatfält, oavsett om det rör sig om svenska eller engelska eller vilket språk det nu är, så finner du denna misogyna attityd. Du finner det på alla stora nätforum, på många olika Facebook grupper där tusentals och hundratusentals är medlemmar där dom sitter hela dagarna och sprider kvinnohat och försvarar sin kvinnofientliga attityd genom att kalla det "humor". Du finner det bland diverse personer på Twitter, kända som okända. Och så här kan en fortsätta, det finns kort sagt överallt på nätet. Och detta näthat har ökat år efter år, och nästan inget görs åt det.

Nu först så börjar lite fler diskutera det. Dom stora nyhetstidningarna kommer att göra om hur dom tillåter kommentarer och andra som Aftonbladet ska förbjuda anonyma att kommentera, en får använda sin Facebook-profil för att göra det. Detta stoppar inte dom vanliga hatarna som ändå kan gör låtsas-konton på Facebook och fortsätter på så sätt med sin misogyni, rasism och HBTQ-fobi medan dom beklagar sig över att bli "censurerade" och talar om yttrandefrihet.

Sofia Zettermark skriver en artikel om näthatet. Blir inte förvånad över att se precis det jag tagit upp här nu bland dom kommentarer till Zettermarks artikel, som beklagande om att andra är "pk" och diverse anti-feministiska åsikter. En annan som också skriver m näthatet är Rabiatfeminism. Och jag själv i tidigare inlägg.

måndag 29 augusti 2011

Exempel på acceptansen för misogyni och HBTQ-fobi inom musiken

När jag ser sådant som att MTV har gett pris för "bästa nya artist" till en artist som är känd för sin misogyni och HBTQ-fobi i dom flesta av sina låtar. Låtar där kvinnor är i hans ögon "bitches/sluts/ho's/cunts/whores/etc", objekt som han behandlar som skit, och han talar om att misshandla, våldta och mörda kvinnor och gravida kvinnor. Låtar där han slänger fram HBTQ-fobiska ord och talar om att misshandla och mörda HBTQ-personer.

Allt detta ursäktar han med: Jag bara skämtar och säger så för att provocera er kvinnor, feminister och HBTQ-personer! Ja för personer tillhörande dessa grupper har det så jävla enkelt i samhället va? Och blir aldrig i vår vardag utsatta för fördomar, hat, fobi, våld, våldtäkter, förryck och diskriminering. Just för att en tillhör dessa grupper. Och hans ord hjälper såklart inte till att förstärka all den skit dessa grupper utsätts för...

När då en artist får ett sådant erkännande av MTV så skickar dom ut ett budskap på att hate-speech mot kvinnor och HBTQ-personer är helt jävla okej i deras ögon, så länge någon misogyn och HBTQ-fobisk rövhatt gömmer det bakom sin musik...

Vad trött jag blir

När jag läser detta, detta, och en bemötande artikel. Så fotboll är för "komplicerat" för kvinnor och därför kollar kvinnor på ishockey istället, enligt Arne Hegerfors...

Oj då, för det där har vi inte hört förut, jo. Det är en misogyn attityd som ligger i grunden: Kvinnors åsikter, kompetens, erfarenheter, ja allt hon kan - anses inte vara lika mycket värda som en mans. Det kanske inte alltid är något uttalat bakom, utan det är något som finns i kulturen och samhället där normen är en man. Många bär på tankar och åsikter som nedvärderar det kvinnor kan och gör. Har många kvinnor ett intresse, sysslar med samma sak, så anses det vara "kvinnogöra", och ses sedan ner på. Det anses inte vara lika "viktigt" som det en man kan. Ett exempel är hur synen är på dom flesta kvinnor som bloggar, deras intressen anses vara något oviktigt i skenet av bloggande män.

Jag blir inte förvånad när jag ser kommentarerna till artikeln eller den omröstning som nu pågår där majoriteten anser att Hegerfors har "rätt"...

Same patriarchal shit as always.

lördag 20 augusti 2011

Feminister och giftermål, kärnfamiljen och heteronormen

Tänker jag på när jag läser "Bröllopstrend för privilegierade" artikel av Ida Therén. Och sedan tänker på alla dom mer kända feminister inom media och bloggosfären som nu gifter sig. Och talar mer positivt om giftermål, och faktiskt kärnfamiljen, som något "radikalt".

När en är medveten om könsnormer, heteronormen, tvåsamhetesnormen, kärnfamiljsnormen, etc och ändå väljer att göra något som har så stark koppling till just allt detta. Som att gifta sig.
Såklart är det gött. Du gör ju det enklaste du kan – och får både äta kakan genom att vara med i normen, och kan fortsätta kritisera den genom dina feministiska glasögon. Men det jag inte fattar är: om man är kritisk till normen, varför vill man då ytterligare befästa den genom att aktivt gå med i den?
Precis, när en exempelvis gifter sig kyrkligt så befäster en samma problem som en annars säger sig analysera, problematisera och kritisera. En bekräftar hur djupt dessa normer sitter och hur påverkad ens val är av dom. För en kan titta i resten av samhället för att se alla mönster.

Dom flesta vill inte gärna att någon ska ifrågasätta, undrar: hur tänker ni? Utan istället att alla vi andra ska vara tysta. För annars dömer vi dom. Men hallå tänker jag då, hur tänker ni?
Om jag spenderade många inlägg med att problematisera en viss norm, skrev om att hela tiden anpassa sig till den håller andra nere i samhället och gör det svårare för dom som inte anpassar sig till den, som får massor med skit för det. Och sedan att jag själv skrev saker som visar på att jag anpassar mig till samma norm och mer eller mindre avfärdar att jag själv skulle försöka förändra mig - ja då skulle andra ifrågasätta mig. Det en gör är icke-konsekvent, det är motsägelsefullt.

En kan fråga sig: Varför skulle "vanligt folk" bry sig om att försöka förändra sig om inte ens dom som är medvetna om problemet är villiga att göra det? Who cares, kanske dom tänker då.