fredag 28 oktober 2011

HBTQ-personer och stereotyper, "Bonde söker fru"

"Bonde söker fru" Johanna Nordin gillar inte "gayvärlden" för att:
Hårt, kallt och tufft.
Det är gay-Sverige enligt Johanna Nordin.
– Jag passar inte in där, säger hon.
Hon menar det märks tydligt att många homosexuella tjejer vill tillhöra en grupp – att de klär sig och beter sig lika.
– Vad jag har sett är det mycket öldrickande och tuff stil på många. Jag passar inte in där. Jag är mer en tjej-tjej, bara det att jag är attraherad av andra tjejer.
– Det var många hårda, tuffa tjejer. Jag vet inte om det bygger på osäkerhet eller vad det är, att man måste vara så tuff
Så att vara butch lesbisk är att vara osäker på sig själv? Ja du, det skulle en kunna säga om kvinnor som dig som måste vara tjej-tjej, att du är osäker på din egna kvinnlighet kanske? Eller kanske det har att göra med att vara det som en mer trivs med? Varför ska det hela tiden gå tillbaka till att ska en vara kvinna så måste en vara en "riktig" kvinna, delvis feminin, "kvinnlig". Annars så räknas en inte som kvinna. Typiskt könsnormativt och heteronormativt tänkande, vilket är trist att se från en kvinna som själv är homosexuell. Oavsett om en är feminin eller maskulin som kvinna, eller en bladning, eller inget av det! Så måste det vara okej.

Vidare så ser anser Nordin att lesbiska ser sig som "offer" för att ni vet, kämpar för sina rättigheter och sådant, usha ja, verkligen "offer" där. Eller inte. Nordin säger senare:
Samtidigt tycker hon att det är viktigt att vara öppen med sin läggning.
– Generellt är ju tjejer dåliga på att visa upp sig. Bögar kan man ju räkna upp hur många kändisar som helst som kommit ut, bland tjejer lyckas jag själv räkna till Eva (Dahlgren), Efva (Attling) och Lotta Bromé. Det är sorgligt för det måste ju finnas så många fler.
Men hallåj, är inte det att vara ett offer att tala som du gör nu, Nordin? Och ett offer vill du väl inte vara? Eller är det så att det inte har något med att vara ett "offer" att göra, delvis folks bild av ett "offer". Utan faktiskt kämpa för sina rättigheter? Att synliggöra problem? Att kämpa mot bilden av en som "den andra"? Och är det så hemskt? Nej, det är det ju inte. Det är vad som behövs. Flera gånger om. Att låtsas som att det inte finns några problem får inte problemen att försvinna. Sorry.

4 kommentarer:

  1. Fast jag kan tycka att hon delvis har rätt i sin kritik av andra lesbiska. Lesbiska kvinnor som inte är maskulina utan är mer åt femmehållet, eller "konventionellt kvinnlig" (har långt hår, går i kjol, har smink) ses ner på för att inte är "riktiga lesbiska" utan "förvirrade heterobrudar". Däremot gör hon också fel då hon ser ner på butchar.

    SvaraRadera
  2. Jag tänker på samhälles-kontexten. En lesbisk som är mer feminin får större acceptans av samhället än en som är butch. Det omvända gäller för bögar.

    SvaraRadera
  3. Det beror absolut på sammanhang. I den heteronormativa världen får en lesbisk som inte ser "typiskt lesbisk ut" och är mer "konventionell" mer acceptans, medan det omvända gäller i hbtq-världen.

    SvaraRadera
  4. Det är sant att väldigt många inom HBTQ-rörelsen är extremt trångsynta. Är själv öppet bisexuell men har aldrig känt mig hemma i den så kallade "gay-världen". Har inget intresse av att gå på random gay-klubbar, schlager eller att "stå på barrikaderna".
    Jag brukar oftast snarare tas för en heterosexuell homofob av folk som ser mig för första gången i mitt långa hår och hårdrocksklädsel.

    De av mina kompisar och bekanta (både killar och tjejer) som är homosexuella säger också att de tycker väldigt många inom hbtq-rörelsen är väldigt trångsynta, löjligt lättkränkta, fördomsfulla och att de anser att man måste vara på just ett sätt. Om t ex någon inte vet vad HBTQLI står för (och alla andra bokstäver och benämningar) eller använder en felaktig benämning så ropar de direkt om diskriminering och att de är kränkta.
    Många trendkänsliga HBTQLI-personer hyser stor förakt mot det "vanliga" och visar även ibland upp rent fascistiska drag (lite ”Håller du inte med oss, är du emot oss!")
    En god vän till mig som är lesbisk är bästa vän med en straight vit killle vilket av någon anledning retar gallfeber på flera av hennes "så kallade medsystrar", ungefär som att hon är ihop med satan själv.

    De få gånger jag har gått på gayklubb eller liknande ställen har jag fått både ilskna blickar och nedvärderande kommenterarer om allt från att mina kläder är fula till att jag har gått fel. De borde fattat att de inte vinner något på ett sådant beteende. Med förakt och hat vinner man ingen förståelse och acceptans. Och att så många hårdrockare är så openminded hade jag aldrig kunnat föreställa mig, de respekterar mig som den jag är även om jag spanar in killar och jag ger dem min respekt tillbaka.

    Som en vis person sade en gång:
    "Var dig själv, det finns redan så många andra!"

    SvaraRadera

Jag tillåter numera även anonyma kommentarer, som ett test så länge. Blir det för mycket troll så stänger jag (igen) ner den funktionen. Och jag granskar också alla inkommande kommentarer innan jag släpper igenom dom. Och till anonyma - skriv gärna ett namn. Det blir lättare med eventuell diskussion då.

Och läs gärna mina regler för min blogg.