lördag 29 oktober 2011

Leva ut sin sexualitet och sexfantasier, del 1

Fanny skriver "Man måste få leva ut sin sexualitet, även om den är patriarkalt influerad".
Jag ser det som än värre att förtrycka delar av sin sexualitet för att man inte ser den som korrekt ur ett feministiskt perspektiv. För min egen del skulle det allvarligt begränsa min sexualitet om jag gjorde det, och det skulle skapa en värre problematik: att jag var tvungen att strunta i min egen njutning för att ta hänsyn till ett högre ideal. Det har jag ingen lust med att göra.
Jag har en annorlunda syn på detta, samtidigt som jag är på ett sätt delad (mer om det sen).

Jag ser det också som att vi influeras i vad vi tänder på, vi påverkas och styrs på många olika sätt redan i vår vardag av könsnormer, och folks förväntningar påverkar också således det vi väljer. Så detsamma gäller även det sexuella i vad vi tänder på när vi exempelvis fantiserar. Det vore konstigt annars eftersom det vi hämtar inspiration från till våra sexfantasier är just verkligheten, den patriarkala värld vi lever i. Så långt är det inget som är konstigt för mig personligen.

Det komplicerade kommer sedan i hur en gör, vad en tänker på när en fantiserar. Hur gör en med alla dom intryck en får från verkligheten. Eftersom vi påverkas av det yttre (kultur och samhälle) så kan vi även påverka från det inre, alltså påverkar vad vi fantiserar om. Måste en göra det kanske någon undrar? Nej, du måste inte såklart. Det handlar om att fråga sig själv: vad trivs jag bäst med, vad känns bäst. Vi kan ha sexfantasier som inte känns bra men som ändå på samma gång känns väldigt upphetsande. Fråga sig själv då, är det värt att ha dessa om jag inte mår så bra av dom? För många kan det vara värt det, för andra inte och för många andra så känns det bra och upphetsande även om dom inte passar in i ens värderingar en har som feminist. Även om dom känns väldigt motsägelsefulla.

Det som jag tycker är viktig är att avsett hur vi känner så ska vi inte döma. Inte döma en feminist som har sexfantasier som inte passar in i feministiska  värderingar, för det gör allt värre, för hen och för oss. Många som har sexfantasier, som känns väldigt motsägelsefulla, kan ofta känna skam, och dömer sig själva därefter. Faktiskt ofta mer än vad andra gör. En kan tror att alla andra feminister kommer börja döma direkt om en berättar, så många håller inte med det just för rädslan att bli dömd. Detta skapar bara ångest och frustrationer, och mer skamkänslor. Och mer dömande av sig själv. Det är bättre att kunna berätta om det, få ut det. Vilket självklart inte är så lätt för dom flesta. För många kan det då kännas bättre att hålla inne med det.

Så, vad jag menade med att vara delad är att jag mer än väl förstår, från egna erfarenheter... Jag är på båda "sidor" så att säga. I att fantisera om något som känns motsägelsefullt, att tänka på det och analysera samt problematisera det. Att båda vilja och inte vilja förändra på samma gång. Komplext och väldigt frustrerande. Jag känner också alla negativa känslor, skam, dömande, allt sådant, ofta. Och mer personligt än såhär kommer det inte bli mer, just nu. Kanske skriver jag mer om det lite senare då det är något jag tänker väldigt mycket på, vilket väl säger sig självt.

1 kommentar:

  1. Jag tycker det är självklart att kritiskt granska sina egna tankar, attityder och fantasier och även andras och jag tycker inte sexualiteten ska komma undan det. Dessa tankar, attityder och fantasier påverkar vår syn på samhället och på andra, i det här fallet kvinnor. Det är bara apolitiskt och lat att inte göra det.

    SvaraRadera

Jag tillåter numera även anonyma kommentarer, som ett test så länge. Blir det för mycket troll så stänger jag (igen) ner den funktionen. Och jag granskar också alla inkommande kommentarer innan jag släpper igenom dom. Och till anonyma - skriv gärna ett namn. Det blir lättare med eventuell diskussion då.

Och läs gärna mina regler för min blogg.